Under min uppväxt dominerade Traste Lindén traktens musikscener. Gävlebördig som han är Mats Lindén var de lokala arrangörerna aldrig sena att boka honom och hans musikala projekt. När hans aktuella konstellation hette Traste och Superstararna, med ett flertal rötter i Hälsingland, blev de nästa musiksensation efter Snoddas och därefter kom väl ingenting av värde från samma region innan Hellsingland Underground!? Eller?
Traste och Superstararna var punkpionjärer som själva kallade sin musik snabbpop och bestod av den kärna som skulle komma att bli Traste Lindéns Kvintett. Den senare nådde in i den svenska folksjälen i 90-talets annars så sönderfrusna musikklimat. Värmen i Mats Lindéns sång och den snärtiga mixen av klezmer, folk och countrypop slog an en ton som fick publiken att skräna ”Det är svenska flaggans dag och den enda som sjunger det är jag”! Men det började alltså med stararna. En grupp där medlemmarna likt brittiska punkmotsvarigheter har gått hårt åt. Från den sättningen är det nu Ulf Stureson som är aktiv – och som är aktuell med nytt album; förhoppningsvis under 2012!
Skivbolaget Massproduktion från Sundsvall kämpade länge för att få släppa Traste & Superstararna på CD och 2007 blev det av. Man remastrade låtarna och har på så sätt bevarat musiken till den svenska samtiden. Många minns fortfarande klassikern Pengar och på albumet Du din jävla sopa finns fler sköna favoriter. Bland annat tidigare icke utgivet material som visar hur den svenska musikscenen kunde se ut 1979. Albumet ger en skön skjuts in i det som skulle bli kvintetten. Och jag väntar fortfarande med spänning på vad som finns i andra Traste-arkiv.
Vad sångaren Traste anbelangar lär vi få vänta innan det kommer ny musik att avnjuta och under tiden lyssnar vi på den gamla musiken och det nya som kommer från Ulf Stureson och den från salig Håkan Ahlström. Varje år, 6 juni, är inte bara kung Gustavs dag. Låt oss utnämna den till Trastes. Och så tar vi i på refrängen – för det är inte bara jag som sjunger. Jag vet det!
Lyssna här:
